Åttioförsta

Så många inlägg finns det nu. Känns som hälften hade varit nog, känns som hälften av allt jag skriver är blaj och meningslöst dravel.

Kanske är det det som är grejen med bloggar. Man skriver det man har i huvudet just då, och i efterhand är magin borta och det man skrivit känns mest dött, bara ord som utfyllnad på skärmen.
Helgen har varit bra, jag har jobbat och även hunnit med lite mysigheter så som filmtittande, promenerande, fikande och vattenpipsinvigande och så. Tack så mycket!

Känner mig mer och mer hemma i livet, fick en liten kris i lördags när tankarna och alternativen inför framtiden blev för många. Jag blev påmind om att mitt liv inte är en väg som delar sig i A och B utan att det finns tusen möjligheter och olika scenarion. Palla, jag hatar att fatta beslut och vill helst ha så få valmöjligheter som möjligt. Men så tvingades jag alltså att tänka efter och att omvärdera min plan, och vet du? Det gick bra! Jag känner mig fortfarande motiverad till att göra som jag har tänkt. Visst, det finns massor av andra vägar som säkert skulle funka minst lika bra, men min magkänsla säger mig att detta är rätt, lagom svårt och utmanande.

Två jobbdagar framför mig, sedan en ledig onsdag + två jobbdagar till och seeeen.. Gotland! Tjoho, jag är så sugen! Igår kom jag på hur det brukar kännas när jag varit hemma för länge och känner mig understimulerad, uttråkad och värdelös, det var lite jobbigt. Men sen kom jag på att även om det blir så denna julen också, så har jag ju iallafall haft roligt innan när jag gått och sett fram emot semestern. Och jag får ju alltid komma tillbaka sen i januari, till stockholm. Med flytt och jobb och allt skoj som den vintern/våren har att erbjuda. I'm so pepp for 2008, ni anar inte!

Och alltså, jag vill bara tacka någon men jag vet inte vem. Min lyckliga stjärna kanske, för så bra som allt är nu har det nog aldrig varit. Jag är så glad och tacksam och så fort jag påmiknner mig själv om vad det är som händer egentligen blir jag helt galen och vill bara springa ut i skogen och skrika vårskrik som Ronja Rövardotter, trots att det bara är december. Knasigt va?