Våga

Jag vet inte vad det är som får mig att inte gå till pendeln och åka hem till Edsviken. Kanske för att jag vet att det jag har att se fram emot är en ensam kväll i mitt rum. Kanske för att jag inte alls vill vara ensam just nu. Kanske för att jag saknar att ha en familj som väntar på mig när jag kommer, som är glad att se mig.

Istället kommer det bli: äta ensam, sitta vid datorn och vänta på att tiden skall gå (kanske bildredigera), sticka och ta en promenad i vintermörkret och slutligen gå och lägga sig. Dispepp.

Så jävla sugigt att vara ledig när alla andra jobbar/jobba när alla andra är lediga. I helgen t.ex, finns det en massa roliga saker jga skulle vilja göra: sov lääänge, ta det lugnt, gå på julmarknad och bara njuta av julstämningen. Men nej, på lördag är det upp och jobba kl7 och på söndag samma sak. Julöppet nu, vilket betyder gå hem 20:15. Jag har inget liv! Och jag hatar det!

Måste fokusera, tänka på pengarna, på att det är bra att jobba, på att jag får vara ledig sedan. Allt det fina jag vill göra kommer att finnas kvar v 52, bara att det råkar vara på Gotland i stället. Ta till vara på "ensamtiden" och göra sådant jag inte kan göra annars, lyssna på musik i hörlurar, läsa, rita osv.

Jag duger. Jag är okej. Jag står ut med att vara med bara Sanna. Jag står ut med att vara bara Sanna.